Strävansmålen  anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan:

• Språk och kommunikation
• Naturvetenskap och teknik
• Matematik
• Kulturell identitet, motorik, skapande
• Normer och värden
• Inflytande
• Personlig och social utveckling

Språk och kommunikation

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Naturvetenskap och teknik

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Matematik

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

Kulturell identitet, motorik, skapande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Normer och värden

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
• utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.
• utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
• utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
• utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Inflytande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Personlig och social utveckling

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

Inlägget Målkluster efter modell av Jan Håkansson dök först upp på KvUtiS Förskola.

Varmt välkommen till Svedalas monter på höstens upplaga av Skoljobbsmässan! 

Svedala tar ett helhetsgrepp på utveckling i förskola och skola och målet är att alla våra verksamheter ska prestera på en jämn och hög nivå, varje år. Vår verksamhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och vi vet att våra professionella medarbetare är avgörande för att vi ska lyckas. Vi arbetar tillsammans för att uppnå vår politiska vision – att bli en av de bästa skolkommunerna i Sverige.

Svedala kommun en framtidsinriktad kommun som arbetar för hållbarhet, öppenhet, mod och engagemang. Att vara anställd i Svedala kommun är att spela en viktig roll i samhällets utveckling. Vi ser olikheter som en tillgång som bidrar till att öka effektiviteten och kreativiteten i vår organisation.

I Svedala görs satsningar på att digitalisera klassrummen och på att förbereda eleverna för informationssamhället. Vi har ett kritiskt förhållningssätt, höga förväntningar både på oss själva och på våra elever och vi uppmuntrar både personal och elever att nå utmanande och värdefulla mål. I Svedala kommun finns förskolor, grundskolor, gymnasium och vuxenutbildning som erbjuder en god framtidsanpassad utbildning för alla åldrar.

Under hösten har samtliga förskolor initieras ett SKA-arbete där utvecklingsarbete och professionellt lärande tydligt utgår från resultat och resultatanalys direkt kopplat till läroplansmålen. I vårt kommande arbete har vi för avsikt att använda kärnämnen i förskolan som en gemensam vetenskaplig grund för det systematiska arbetet och för att knyta det ämnesdidaktiska området till läroplanen.

Den 21 oktober 16-18.30 föreläser Bim Riddersporre om Kärnämnen i förskolan. Föreläsningen är tänkt som ett stöd för oss i arbetet med att omsätta kärnämnen i förskolan i praktik.

• Varför ska vi prata om det vi kallar kärnämnen i förskolan?
• Vad är egentligen utveckling och lärande?

Presentationer från föreläsningen:

Kärnämnen PDF                                      LEK – liv, lust och lärande

utifrån föreläsning med Bim Riddersporre, den 21 oktober 2015, Svedala

Inlägget Föreläsning om kärnämnen i förskolan dök först upp på KvUtiS Förskola.

Den 18 mars utbildas 170  förskollärare i Läroplan och didaktik på Orkanen, i samverkan med Malmö högskola.

Syftet med dagen

I verksamheternas SKA-process ska ett nuläge (Var är vi?) beskrivas dels utifrån prioriterat strävansmål och dels utifrån Kärnämnen i förskolan.

• Den 18 mars får vi möjlighet att utveckla vår förståelse för hur kärnämnen i förskolan kan användas som en gemensam kunskapsreferens i analys av barns förändrande kunnande.
• Efter den 18 mars har vi fått tillgång till och fått möjlighet att pröva och diskutera ett analysverktyg som möjliggör för observationer utifrån kärnämnena i förskolan.

Upplägg

Dagen börjar 8.30 i föreläsningssal på Orkanen. Bim Riddersporre föreläser under förmiddagen. Efter lunch arbetar alla i grupper. Återsamling och avslutning i samband med fika 16.00.

8.30                  Bim Riddersporre utbildar med hjälp av filmer
10.30-11       Fika
11-12.45       Fortsättning
12.45               Lunch
13.45               Samling och arbete i grupper med analysmodell.
16.00               Samling i restaurangen för fika och avslutning
16.30               Avslutning

Förmiddagen ägnas åt föreläsning där Bim Riddersporre utifrån filmer visar hur kärnämnen i förskolan kan användas för observation och analys av olika situationer i förskolan. På eftermiddagen arbetar vi i grupper med att pröva på och tillämpa den analysmodell som presenterats under förmiddagen.

Ta med anteckningspapper och penna samt iPads.

Läs och ta del av presentation från föreläsning den 21 oktober om Kärnämnen i förskolan.

Grupplistor

Inlägget Kärnämnen i förskolan – Orkanen den 18 mars dök först upp på KvUtiS Förskola.

Den 18 mars kommer alla anställda inom förskoleverksamheten delta i en kompetensutvecklingsdag. Vi samverkar denna dag med Malmö högskola, utbildningsföretaget Ifous och med Svedala bibliotek.

60 barnskötare utbildas i barnlitteratur och berättande. Detta sker i samverkan med barn- och ungdomsbibliotekarierna i Svedala och med Malmö högskola.

170  förskollärare utbildas i Läroplan och didaktik på Orkanen, också i samverkan med Malmö högskola.

10 förskollärare reser till Stockholm tillsammans med sina chefer för att starta upp kommande aktionsforskningsprogram för förskolorna i kommunen. Programmet ska arbeta i tre år med att undersöka och utveckla arbetet med undervisning och bedömning inom förskolan.

Vi ser alla framemot denna dag!

Inlägget Kompetensutveckling på bred front den 18 mars 2016 dök först upp på KvUtiS Förskola.

Svedala kommun har sedan 2012 deltagit i Ifous projekt ”Små barns lärande”. Som en fortsättning på detta projekt som avslutas 2015 kommer kommunen att delta i Ifous projekt ”Undervisning i förskolan”.

Syftet med detta FoU-program är att på alla nivåer utveckla såväl kunskap och förhållningssätt som arbetsmetoder inom undervisning i förskolan. Lärare i förskolan, dvs. förskollärare, ges möjlighet att utveckla sin undervisning genom kollegialt FoU-arbete i samverkan med forskning. Genom samarbete mellan praktik och forskning samt genom utbyte av erfarenheter skapas möjlighet att höja medvetenheten hos förskollärare, förskolechefer och förvaltningsledare om undervisningens innehåll och former.

Inlägget Undervisning i förskolan dök först upp på KvUtiS Förskola.

Inlägget Förskolans kvalitet och måluppfyllelse 2015–2017 dök först upp på KvUtiS Förskola.

På våra förskolor i Bara har samtliga förskollärare gjort minst en lesson study-cykel i samband med arbetet med Undervisning i förskolan, och många har gjort tre.

”Jag heter Michaela Åblom och arbetar som förskollärare, arbetslagledare och nyckelperson på Värby förskola i Bara i Svedala kommun.”

Jag har tillsammans med två förskollärare i mitt arbetslag gjort tre cykler enligt lesson study-modellen, där vi valt att titta på språkundervisning i förskolan utifrån en barnbok, Petter och hans fyra getter. Vi valde detta med utgångspunkt från läsårets tema ” I Sagornas värld” och med syftet att utveckla vår undervisning i språk utifrån en saga. 

Målet var att få barnen att återberätta boken och välja ut en av karaktärerna i boken samt beskriva den. Påverkas detta av hur vi som förskollärare väljer att berätta sagan? Detta ville vi göra genom att berätta sagan på tre olika sätt och sedan jämföra resultatet:

Förskolan skall sträva efter att varje barn:
– utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
– utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”
(Lpfö 98 , rev16)

Ytterligare ett mål, var att se hur aktören bemötte barnen utifrån genusperspektiv. Ovanstående val gjorde vi utifrån, dels våra SKA-mål (mål i systematiskt kvalitetsarbete) inom språk, dels utifrån att vi kände att vi ville fördjupa vår kunskap kring hur vi bemöter barnen ur ett genusperspektiv, samt använda denna kunskap när vi framtiden planerar och genomför vår undervisning. 

Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
(Lpfö 98 rev16)

Första tillfället

Vid första tillfället läste vår aktör boken, ganska monotont, utan att visa bilder. Aktören avbröt inte för barnens frågor. Boken lästes för fyra barn. När aktören läst klart boken ställdes följande frågor:

• Vilken rollfigur i boken skulle du vilja vara och varför just den?
• Kan du återberätta vad som hände i boken?

Vid vår sambedömning upplevde vi att aktören följde den givna planeringen och höll sig till den. Vi hade valt en bok som barnen kände till sedan innan och vi kände att vi inte riktigt kunde svara på om barnen kunde återberätta boken för att den var känd för dem sedan tidigare, eller om det var utifrån aktörens sätt att undervisa på.  Vi funderade också kring om vi fått ett annat resultat kring återberättandet om boken varit helt ny för barngruppen. 

Vi noterade att det för en del barn kan vara lättare att få en saga uppläst på detta viset, dvs  monotont utan att se bilder. Det kan bli för mycket intryck med bilder och när man avbryter sagan med frågor. Detta var en ny erfarenhet för oss. 

Barnen hade lätt för att svara på frågorna, de kunde identifiera sig med en rollfigur och kunde även beskriva rollfigurens egenskap, trots lektionens upplägg.  De kunde  återberätta boken utan problem. Vi tror att det beror på att de känner till boken sedan tidigare, snarare än att aktören inspirerade. En annan intressant aspekt var att, trots att boken lästes på ett monotont och ganska tråkigt sätt, ledde det till spontanlek hos barnen efter tillfället. 

Aktören följde den förutbestämda planeringen och läste monotont, utan att avbryta för de frågor som kom från barnen. Vi såg på filmen, när vi gjorde vår sambedömning, att aktören använde sig av kroppsspråk, höll upp ena handen, för att visa för barngruppen att det inte var läge för frågor.  Aktören kände själv en svårighet i att läsa monotont när man inte är van vid detta. Det var även en
svårighet som aktör att inte bemöta barngruppens frågor.

Vi tittade även på aktören på filmen utifrån genusperspektivet. Under detta undervisningstillfälle är det flickorna som svarar rakt ut och tar för sig mest. Detta känner aktören till sedan tidigare och vänder sig automatiskt till pojkarna först för att få med dem. Skulle detta bli annorlunda om aktören inte haft en relation med de barn som deltog vid lektionen?

Andra tillfället

Vid andra tillfället läste vår aktör boken med inlevelse, utan att överdramatisera. Vid denna lektion deltog fem barn. Ingen av dem hade varit med på första lektionen. Aktören läste med boken vänd mot barnen och visade bilder. Aktören avbröt för barnens frågor, men lät inte barnens frågor ta bort fokus från sagan 

När vi läst klart boken ställde aktören samma frågor som tidigare.

Vid denna sambedömning kunde vi konstatera att aktören följde planeringen och läste sagan om Petter och hans fyra getter med mer inlevelse än föregående lektion och denna gång visades även bilderna för barnen. Aktören gav barnen möjlighet att ställa frågor och denna gång var det större interaktion mellan de olika parterna. Ur genusperspektiv upplevde vi ingen skillnad mellan hur pojkarna eller flickorna agerade eller bemöttes.

När aktören läst klart boken ställdes samma frågor som vid tidigare tillfälle.  Efter sagan räckte barnen spontant upp handen när de fick frågor kring handlingen. Utefter detta kunde aktören fördela frågorna bland barnen. Aktören gav utrymme till att barnen under tiden kunde ställa frågor kring ord som de inte förstod tex ”valla”. Vi anser att detta skulle kunna bero på att aktören läste sagan med mer inlevelse och med pauser. Vid första tillfället upplevde vi inte att barnen funderade kring svåra ord i handlingen, vilket vi tror beror på sättet att läsa boken.  När det gällde att återberätta sagan samt välja en karaktär var resultatet ungefär detsamma som vid första tillfället. Vid första lektionen fokuserade barnen mer kring känslor ur boken. Vi det andra tillfället fokuserades mer kring färgerna. En reflektion är att barnen i den första barngruppen var lite äldre än barngruppen i den andra lektionen. Här kunde vi tydligt se att det är olika saker i en saga som intresserar barnen utifrån var de befinner sig i sin språkutveckling. 

Barnen bedömde spontant boken med tummen upp och tummen ned. De kunde även ge förslag på andra sätt sagan kunde berättas t ex på ett annat språk eller baklänges. 

Tredje tillfället

Vid tredje tillfället lästes sagan med ännu mer inlevelse och sex andra barn än de som lyssnat tidigare, deltog. Denna gång använde vi oss av en flanosaga istället för bok.  Nu fick barnen möjlighet att vara medaktörer genom att t ex aktören stannade upp och lät barnen fylla i rimorden samt ställde frågor på texten under tiden sagan berättades. Även här ställde aktören samma frågor som tidigare vid lektionens slut.

Vid vår sambedömning reflekterade vi över att barnen gavs mycket utrymme till delaktighet under den tredje lektionen. De var delaktiga redan innan aktören börjat läsa, genom att i förväg börja prata kring karaktärerna och handling. Aktören gjorde pauser i berättelsen för att ställa frågor kring ord och barnen var engagerade och intresserade. Aktören följde upp och intresserade sig för barnens funderingar. 

Aktören pausade för att låta barnen fylla i rimorden och barnen var hela tiden steget före kring de flanobilder som skulle sättas upp. Barnen följde sagans handling genom de flanobilder som sattes upp. Vid ett tillfälle glömde aktören att sätta upp en av bilderna och då påpekade barnen detta direkt. 

Barnen hade lätt för att svara på frågorna kring karaktären de skulle vilja vara och pekade snabbt på bilden av karaktären när de svarade. I denna grupp fokuserades det både på färg och egenskap när barnen valde karaktär. Barnen hade lättare att återberätta handlingen vid denna lektion än vid de två tidigare lektionerna.  Detta anser vi beror på att alla barn såg alla bilder hela tiden, samt att dessa satt kvar på flanotavlan när sagan återberättades av barnen. 

Vi reflekterade över att trots att barnens delaktighet var större vid denna lektion så tappade barnen koncentrationen kring sagan på slutet. Vi tror att det beror på att lektionen blev längre och på grund av de många avbrotten av aktören för att barnen skulle få dela med sig av sina funderingar under sagans gång. 

Ur genusperspektiv kunde vi inte se att aktören gjorde någon skillnad i bemötandet av pojkar och flickor. Inte heller på barnens agerande kunde vi utläsa skillnader utifrån deras kön. 

Tankar kring arbetet med Lesson study

I vårt arbete med undervisningsmetoden Lesson study har vi fördjupat vår förståelse kring att barn lär sig på olika sätt och vikten av att använda olika undervisningsmetoder för att få alla barn att tillgodagöra sig kunskap. Den ger oss möjlighet att få syn på vår undervisning. Ett exempel är att då vi läste böcker monotont, utan att visa bilder, ledde detta till att ett utav barnen hade lättare att komma ihåg handling och återberätta än vid tidigare lektioner kring sagor. I Lessonstudy kring barns delaktighet visade det sig att några utav barnen som annars upplevs tysta var väldigt aktiva i den lektion där det inte fanns styrning i val av bok. Våra reflektioner kring detta är:

Det vi som förskollärare upplever som den ultimata lektionen inte alltid är den som är mest ultimat för barnen. Detta har vi tagit med oss i vår förbättring av lektionerna. Utifrån vårt arbete med Lesson Study får vi om igen bekräftat hur viktigt det är att som förskollärare använda olika upplägg och olika sätt att undervisa, olika metoder för att ge alla barn samma möjlighet. Arbetet med metoden Lesson Study har öppnat möjligheter för förskollärarna i vårt område att sambedöma och reflektera tillsammans i nya konstellationer och över arbetslagsgränserna. I sambedömningen har det didaktiska frågorna vad, hur, när och varför varit värdefulla. Vi har även sett som framgång att vi i de Lesson studies som gjorts hittat meningsfulla frågeställningar och därmed blivit inspirerade och nyfikna på att fortsätta arbeta med Lesson study i vår undervisning. Förskolan står inför nya utmaningar vad gäller undervisning och vi ser med spänning framemot att prova och implementera kommande metoder i vårt område Hattstugan/Värby.

Att diskutera

 

 

 

 

På våra förskolor i Bara har samtliga förskollärare gjort minst en lesson study-cykel i samband med arbetet med Undervisning i förskolan, och många har gjort tre.

 

”Jag heter Elisabeth Ryberg och arbetar som förskollärare och nyckelperson på Hattstugans förskola i Bara i Svedala kommun.”

Jag har tillsammans med två förskollärare från två arbetslag gjort tre cyklar enligt lesson study-modellen. Vi valde att titta på något som hade intresserat oss ett tag nämligen barns delaktighet och inflytande i undervisningen. Valet föll på detta eftersom vi vid olika tillfällen diskuterat hur mycket inflytande/delaktighet barnen ska ha i en undervisningssituation. Var ligger balansen mellan barns delaktighet och inflytande samt när några eller alla barn tar över? Hur ser en lektion ut när barnen bestämmer alternativt när förskolläraren styr?

”Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder.”

Förskollärare    
Ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, och att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.
(Lpfö-98 rev16)

Vi valde att titta på en lektion i Före Bornholmsmodellen utformad på olika vis.

Före Bornholmsmodellen är en metod för att stärka förskolebarns språkliga medvetenhet och upptäcka lust. Det är en tidig förberedelse inför skolans kommande språkarbete. Det bygger på ett systematiskt material med olika sagor och tillhörande språklekar. Hela metoden går ut på att man på ett lekfullt sätt lär ut språkligmedvetenhet.

I alla tre lektionerna fick barnen välja på tre olika böcker ur Bornholmsmodellen: ”Lilla Gumman”, ”Axel kör fast” och ”Prinsessan på ärten”. Det var olika grupper vid alla tillfällena och olika åldrar.

Första lektionen

Första lektionen planerades utifrån att förskolläraren (aktören) var passiv och barnen bestämde utan vuxenstyrning.

Vid vår sambedömning upplevde vi att aktören följde den givna planeringen och barnen fick själva välja bok. Aktören var passiv, oengagerad och monoton i sitt framträdande. Aktören upplevde det som svårt att inte ta del och leda/styra barnen till ett val. Det var svårt att vara tyst och det kändes också svårt att inte styra och få de barn delaktiga som gjorde egna saker i ringen. Man såg ett tydligt kroppsspråk hos aktören i hens oengagerade framträdande.

Det blev en rörig situation när barnen fritt skulle välja var de skulle sitta och vilken bok de skulle välja. Fem barn var inte alls delaktiga utan valde egna böcker att titta i och brydde sig inte om vad som hände i gruppen. Efter ett tag tog några av barnen lite kommando och det blev en röstning. Valet föll då på Prinsessan på ärten. De barn som var oengagerade tidigare fortsatte att vara det. Under sagoläsningen upplevde vi att några barn var delaktiga men att samma barn som tidigare gjorde egna saker. Vi upplevde också att barngruppen inte var aktiv och kände glädje. Aktören fångade inte barnens intresse.

Andra lektionen

Den andra lektionen planeras utifrån att vi ville att barn och förskollärare (aktör) gemensamt skulle komma överens om vilken saga som ska användas. Vi vill att barnen ska lära sig att komma överens om en saga tillsammans, låta varandra komma till tals och ge utrymme åt varandra genom att aktören leder barnen till ett gemensamt beslut.

Böckerna läggs ut på golvet på en filt. Barnen väljer saga tillsammans med läraren som presenterar böckerna och skapar delaktighet för hela gruppen. De läser boken som gemensamt valts, aktören samtalar sedan med gruppen kring vad som hänt i sagan och vad bilderna berättar. Aktören ställer frågor och ser till att barnen kan komma till tals.

Även vid denna lektion höll aktören sig till planeringen.  Vi tittade på hur lektionen blev när aktören var delaktig, positiv och delvis styrde. Aktören presenterade böckerna och involverade barnen genom att ställa frågor t.ex. Har ni hört den här boken tidigare? Samlingen var lugn och fin. Vi kände att aktören var engagerad och barnen fick själva komma på ett röstningssystem med hennes hjälp. Det blev handuppräkning och boken Axel kör fast valdes på ett demokratiskt sätt. Aktören fångade barnens intresse vilket var den stora skillnaden från förra samlingen. Vad vi reflekterade över, var att några utav pojkarna tar över och de är de som hörs hela tiden. Under sagoläsningen upplevde vi att det fungerade bra, barnen lyssnade, var delaktiga och intresserade. Aktören fångade barnen och läste sagan med inlevelse.

Tredje lektionen

I lektion tre styrde aktören genom att ge förutsättningar i samlingen och genom att barnens delaktighet ledde till vilken saga som skulle användas.  I den här lektionen ska aktören styra mer till valet av bok samt få barnen att hålla fokus på det vi gör, vara här och nu. Här användes även material som Läsfixarna-Spågumman. Läsfixarna är ett material för lässtrategier. De kan vara till stor hjälp i vårt viktiga arbete med högläsning på förskolan! De passar perfekt som hjälp om vi till exempel vill ha ständiga kompanjoner under lässtunden. Med de yngre barnen är det en bra idé att som pedagog använda handdockorna som en vägvisare och genom dem ställa frågor och guida barnen. Med Läsfixarna kan vi ge barnen verktyg för framtida läsning. I förskolan handlar det givetvis främst om att lyssna och ta in det vi läser tillsammans, det vill säga hörförståelse.

Böckerna läggs ut på golvet på en filt. Barnen väljer saga tillsammans med aktören. Aktören presenterar böckerna och skapar delaktighet för hela gruppen. Aktören styr mer än tidigare och visar ett tydligt engagemang. Till hjälp har aktören en ut av läsfixarna. De läser boken som gemensamt valts. Efteråt samtalar gruppen kring vad som hänt i sagan och vad bilderna berättar. Aktören ställer frågor och ser till att barnen kan komma till tals. Tillsammans samtalas det om vad som händer i sagan, vad spågumman spår och vad bilderna berättar.

I sambedömningen av denna lektion upplevde vi även här att aktören höll sig till planeringen. Vi tittade på hur lektionen blev när aktören var mer bestämd men även engagerad och positiv. Aktören försökte få alla att lyssna och vara delaktiga i valet av saga. Till sin hjälp hade aktören Läsfixaren-Spågumman och med hens hjälp kunde barnen ta reda på vad man trodde att sagorna handlade om. Böckerna var samma som tidigare lektioner. Aktören var noga med att alla skulle komma tilltals och vara delaktiga i valet.  Det blev som förra gången en röstning i demokratisk anda och med hjälp av aktören föll valet på ”Axel kör fast”. Barnen fick inflytande över sagan både med hjälp av läsfixaren och av aktören. Under sagostunden upplevde vi att alla barnen lyssnade koncentrerat. Vad vi reflekterade över var att Läsfixarna var till god hjälp både vad gäller valet av bok och deras tankar kring boken som lästes. En annan reflektion var att även i denna grupp och med denna aktör upplevde vi att pojkarna tog mer utrymme än flickorna.

I utvärderingarna med barnen upplevde vi att de tyckte att lektion tre var roligast och att spågumman var bra att ha när man skulle välja bok. Ett av barnen i den första lektionen tyckte det var kul att få bestämma. En annan tanke från barnen var att det är roligare att lyssna på saga om man lyssnar.

Tankar kring arbetet med Lesson study

I vårt arbete med undervisningsmetoden Lesson study har vi fördjupat vår förståelse kring att barn lär sig på olika sätt och vikten av att använda olika undervisningsmetoder för att få alla barn att tillgodagöra sig kunskap. Den ger oss möjlighet att få syn på vår undervisning. Ett exempel är att då vi läste böcker monotont, utan att visa bilder, ledde detta till att ett utav barnen hade lättare att komma ihåg handling och återberätta än vid tidigare lektioner kring sagor. I Lessonstudy kring barns delaktighet visade det sig att några utav barnen som annars upplevs tysta var väldigt aktiva i den lektion där det inte fanns styrning i val av bok. Våra reflektioner kring detta är:

Det vi som förskollärare upplever som den ultimata lektionen inte alltid är den som är mest ultimat för barnen. Detta har vi tagit med oss i vår förbättring av lektionerna. Utifrån vårt arbete med Lesson Study får vi om igen bekräftat hur viktigt det är att som förskollärare använda olika upplägg och olika sätt att undervisa, olika metoder för att ge alla barn samma möjlighet. Arbetet med metoden Lesson Study har öppnat möjligheter för förskollärarna i vårt område att sambedöma och reflektera tillsammans i nya konstellationer och över arbetslagsgränserna. I sambedömningen har det didaktiska frågorna vad, hur, när och varför varit värdefulla. Vi har även sett som framgång att vi i de Lesson studies som gjorts hittat meningsfulla frågeställningar och därmed blivit inspirerade och nyfikna på att fortsätta arbeta med Lesson study i vår undervisning. Förskolan står inför nya utmaningar vad gäller undervisning och vi ser med spänning framemot att prova och implementera kommande metoder i vårt område Hattstugan/Värby.

Att diskutera

• Vad skulle du vilja göra för lesson studies i din verksamhet? Vad vill du undersöka?
• Vilka tankar har du om barns delaktighet och inflytande? Hur kan vi hjälpa dem att utveckla detta utan att styra alltför mycket?

Under 2016 gick förskolorna i Svedala kommun med i ett forsknings- och utvecklingsprogram genom Ifous som heter Undervisning i förskolan, förkortat UndiF. I programmet ges lärare i förskolan möjlighet att utveckla sin undervisning genom kollegialt FoU-arbete i samverkan med forskning. 

Det finns tre pilotförskolor i Svedala tätort och övriga förskolor i Svedala har nyckelpersoner.

Pilotförskolornas uppdrag är att prova och dokumentera de olika undervisningsmetoderna utifrån färdiga frågeställningar och mål från forskarna. De har dessutom tidsramar för att bepröva, sambedöma, dokumentera och skicka in material till forskarna.

Övriga förskolor i kommunen har nyckelpersoner och följer samma metoder, men är friare att välja vad de vill fokusera på och ska inte skicka in material. På samtliga förskolor ses det som en kompetensutveckling och en möjlighet att beforska sin egen verksamhet.

Nyckelpersonernas uppgift är att sprida information, engagera, entusiasmera samt starta upp arbetet med de olika undervisningsmetoder som ingår och ska provas i programmet, på respektive arbetslag.

Uppdraget som nyckelperson

Vi, Michaela Åblom, nyckelperson på Värby förskola och Elisabeth Ryberg, nyckelperson Hattstugans förskola, ansvarar för spridningen av programmet och metoderna i vårt område. Vi ser stora vinster med att hitta olika metoder att undervisa på. Vi anser att forskningen kring UndiF är viktig eftersom det inte finns så mycket forskning kring just undervisning i de lägre åldrarna. Vi tänker att programmet kan leda till att vi tillsammans utvecklar en beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund för metoderna. Genom programmet får vi en möjlighet att beforska vår egen verksamhet genom de olika undervisningsmetoderna och detta ger stora vinster för verksamheten. I vårt arbete med de olika metoderna finns det möjlighet att titta på saker i verksamheten som vi är nyfikna på t.ex. delaktighet eller genus.

Vårt uppdrag som nyckelpersoner upplever vi som viktigt för att utveckla den verksamhet vi befinner oss i. Genom vårt deltagande i programmet kommer vi att fortsätta arbeta för att föra in begrepp som undervisning och lektion som en naturlig del i förskolan. Möjligheten att prova olika undervisningsmetoder ger oss även ökad kunskap kring att undervisa i förskolan.

Lesson study

Den första metoden som vi arbetat med är Lesson Study. Vad är då Lesson Study? Här kommer en kortfattad information kring metoden och dess bakgrund.

Lesson study kan översättas till lektionsstudie.

Lektion kan översättas som en målmedveten handling där vi riktar barnens uppmärksamhet mot något.

Lesson study startade i Japan på 1920-talet av lärare som tillsammans ville utveckla lektioner och dokumentera de som var speciellt bra. Modellen har alltså en lång tradition i Japan. Lesson study kan kännetecknas av att en grupp lärare tillsammans arbetar med planering, genomförande, utvärdering och revidering av undervisning i cykliska förlopp.

I en Lesson study är det undervisningen som står i fokus. Det innebär att ta hänsyn till det som gör att lektionen blir så bra som möjligt. Särskild tonvikt läggs på lektionens innehåll och mål, samt lektionens aktiviteter och undervisningsmaterial.

• Vad vill vi att barnen ska lära sig på lektionen?
• Vilka aktiviteter och undervisningsmaterial kan engagera barnen och hjälpa dem att lära sig det som vi vill att de ska lära sig?

Förskollärare som deltar i en Lesson study arbetar systematiskt med att undersöka och utveckla sin lektion i syfte att göra den så bra som möjligt.

1. Undervisningen planeras gemensamt i ett arbetslag.
2. En av förskollärarna genomför den planerade lektionen med en barngrupp och denna person kallar vi i våra Lesson Study för aktör. Lektionen observeras av de andra i gruppen. Under lektionen protokollför en av observatörerna saker som man i gruppen förutbestämt att man vill studera särskilt noga. Den andra observatören filmar.
3. Så snart som möjligt efter lektionen diskuterar förskollärarna tillsammans, vad som gick bra och vad som gick mindre bra under lektionen. Det är lektionen som utvärderas och inte förskollärarna.
4. En ny lektion planeras därefter, där ändringar görs utefter vad som kommit fram i sambedömningen. Lesson Study är inte kopplad till någon speciell teori utan de didaktiska frågorna som kan vägleda analysen.
5. Därefter genomförs lektionen igen, med de ändringar som gruppen har kommit överens om i samma barngrupp eller i en ny barngrupp. Processen kan upprepas ett flertal gånger.
6. Slutligen görs en sammanfattning av hela studien, där reflektioner kring de genomförda lektionerna och vad man lärt av studien dokumenteras. Det är väsentligt att dokumentera arbetet så att andra kan ta del av erfarenheter, insikter och lektionsupplägg.

Detta har vi i område Hattstugan/ Värby delat med oss av genom att lägga in våra Lesson Studies på områdets gemensamma digitala plattform. Detta bidrar till möjlighet att ta del av varandras arbete och kollegialt lärande. Vi nyckelpersoner kan då enkelt komma med feed-back och hjälp om något arbetslag kört fast eller inte riktigt kommer igång.

Läs gärna våra blogginlägg där vi berättar mer om de lesson studies som vi genomfört på våra förskolor:

Lesson study på Hattstugans förskola, med fokus på barns delaktighet och inflytande i undervisningen.

 
Lesson study på Värby förskola, med fokus på språkundervisning i förskolan.

Den 1-2 november har du möjlighet att träffa förskollärare, skolledare och lärarare på SETT SYD.

Välkommen att prata pedagogik och skolutveckling i Svedalas monter! (B:20)

TISDAG 1 november
B:20 9.00-11.30
Björn Persson, förstelärare på Nils Fredriksson Utbildning
Johan Sander, förstelärare på Röda skolan
Johan Palmgren, IKT-samordnare och ansvarig för bloggarna
Niclas Frising, lärare på Nils Fredriksson Utbildning
Marie Andreasson, rektor på Röda skolan och Marbäcksskolan
Fredrik Aksell, gymnasiechef&rektor på Nils Fredriksson Utbildning
Freja Billengren, HR-konsult

B:20, 11.30-14.00  
Elisabeth Ryberg, förskollärare Hattstugans förskola & nyckelperson
Michaela Åberg, förskollärare Värby förskola & nyckelperson
Sara Åberg, rektor på Naverlönnskolan

B:20, 14.00-16.30  
Ulrika Wulffsberg, förstelärare på Naverlönnskolan
Kristina Persson, förstelärare på Marbäcksskolan

ONSDAG 2 november
B:20, 9.00-11.30   
Gustav Björk, förstelärare på Marbäcksskolan
Sofie Palm, förstelärare på Marbäcksskolan
Michael Rystad, utvecklingsstrateg och ansvarig för bloggarna

B:20, 11.30-14.00
Andreas Ekblad, förstelärare på Röda skolan
Stina Landén, förstelärare på Marbäcksskolan
Margareta Brönmark, förstelärare på Marbäcksskolan
Kristina Elvingsson, förskolechef på Örtagården och Tegelbruket

B:20, 14.00-16.30
Sandra Pilemalm, förstelärare på Naverlönnskolan
Cornelia Falkentoft, förstelärare på Naverlönnskolan
Lars Ralevski, lärare och arbetslagledare på Naverlönnskolan
Johan Palmgren, IKT-samordnare och ansvarig för bloggarna
Fredrik Aksell, gymnasiechef&rektor på Nils Fredriksson Utbildning
Alexander Magnusson, bitr.rektor på Nils Fredriksson Utbildning
Camilla Brante, rektor på Naverlönnskolan
Freja Billengren, HR-konsult

Vi ses i Svedalas monter (B:20) #allaskalyckas

Ta del av utskriftsvänliga blogginlägg – enkla att skriva ut och använda för ett kollegialt samtal nära dig. Klicka på bilderna för att öppna PDF:erna!

Undervisning i förskolan

Tid: 24 november 2016, kl, 8.00-11.00
Tid: 25 november 2016, kl, 8.00-11.00
Plats: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala

Varmt välkommen till det andra lokala seminariet inom ramen för FoU-programmet ”Undervisning i förskolan”. Seminariet vänder sig till alla förskollärare i Svedala kommun. Du deltar antingen på torsdagen eller på fredagen.

Seminariets innehåll:

• Återkoppling på det lokala utvecklingsarbetet och på forskningsinsatsen inom FoU-programmet
•  Learning study som metod för verksamhetsutveckling inom förskolan

För att komma förberedd till seminariet; se information om variationsteori och learning study på KvUtiS förskola.

Varmt välkommen!

Förskolechefer och Susan Henriksson, processledare

Huvudfråga:

– Hur ser förutsättningar för ett hållbart vardags- och utvecklingsarbete ut på förskolorna?

Frågor som stöd i förberedelserna:

• Hur är verksamhet och undervisning organiserat – arbetssätt och arbetsformer?
• Hur är styrning, ledning och ansvarsfördelning organiserat?
• Hur har resurser fördelats och använts?
• Hur används tillgänglig kompetens?
• Hur har organisation, kompetens och behörighet påverkat resultat?

Frågor att samtala om tillsammans:

• Hur många är rimligt att vara i en ledningsgrupp?
• Hur påverkas verksamhetens kvalitet om många personer sitter med i ledningsgruppen?
• Är en ledningsgrupp och en utvecklingsgrupp samma sak?
• Kan en arbetslagsledare leda flera utvecklingsgrupper?
• Kan det behövs olika ledare för det dagliga praktiska arbetet och det övergripande strategiska ledarskapet?
• Ska alla ledningsfunktioner vara arbetslagsledare?
• Är arbetslagsledare rätt namn på funktionen?
• Hur ska ledningsgrupper tillsättas för optimal ledning?

Förberedelse

Förbered din egen SKA-text om Kompetens, behörighet och organisation. Är den tydlig utifrån frågeställningen?

Fram till SKA i grupp:

• Läs igenom samtliga förskolors dokumentation om Kompetens, behörighet och organisation för att få en översiktlig bild.
• Läs igenom din grupps dokumentation om Kompetens, behörighet och organisation och fundera över:
  – Vad ser jag i texten som är bra och som jag vill bekräfta?
  – Vad ser jag i texten som är intressant och som jag vill
  veta mer om?
  – Vad ser jag i texten som är otydligt och som jag skulle
  behöva få förklarat eller som jag vill veta mer om?

Upplägg för SKA-samtal i grupp

Ni är indelade i två grupper:

Grupp 1          Grupp 2  
Sandra F         Laila P
Lena L              Kristina E
Kicki N            Susan H
Annika A

1 Gruppsamtal
– I grupp sker samtal om en förskolechefs dokumentation i taget. Den vars verksamhet ska diskuteras får möjlighet att kommentera sin dokumention, därefter har gruppen 20 minuter på sig åt att ställa frågor och lära sig om hur arbetet på förskolorna är organiserat för en hållbar utbildningsorganisation.
–  Gruppmedlemmarna har ett gemensamt ansvar för att få till ett lärande samtal. Ställ frågor för att klargöra, förstå och väcka tankar.
– Varje förskolechef ansvarar för att göra egna minnesanteckningar.

2 Sammanfattning av gruppens samtal – Vad tar vi med oss?
Fundera över:
– Vad tar jag med mig från de olika förskolornas organisationer?
– Vad vill jag lära mig mer om?
– Vilka förändringar skulle jag vilja göra i min egen organisation?

3 Samling i helgrupp – Återkoppling om Vad tar vi med oss?

Ta gärna del av modell för  Öppen för lärande samtal.

1. Beskriv din synpunkt
2. Beskriv vad din synpunkt grundar sig på
3. Bjud in samtalspartens perspektiv
4. Återkoppla samtalspartens perspektiv för att se om du förstått
5. Identifiera och kontrollera viktiga antaganden
6. Upprätta en gemensam grund
7. Gör en plan för att få vad ni båda vill uppnå.

Under hösten har Skolinspektionen haft tillsyn i Svedala kommun. Tre skolor – Naverlönnskolan, Kyrkskolan och Roslättsskolan blev utvalda för granskning. Skolinspektionen konstaterade inte några brister på någon av skolorna. Samma goda betyg får även förskolan, fritidshemmet, grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan och grundsärskolan avseende förutsättning för och utveckling av utbildningen. 

– Ett fantastiskt resultat, säger utbildningschef Johan Lundgren. Jag är stolt och det är ett tydligt bevis på att hårt arbete ger resultat och att vi är på rätt väg.

De områden som granskades på skolorna var:

• Undervisning och lärande
• Extra anpassningar och särskilt stöd
• Bedömning och betygssättning
• Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling
• Förutsättningar för lärande och trygghet
• Styrning och utveckling av verksamheten

Inom förskolan, fritidshemmet, grundskolan, vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan och grundsärskolan granskades förutsättningar för och utveckling av utbildningen. Inte heller här konstaterade Skolinspektionen några brister.

Gymnasieskolan får också goda betyg förutom en anmärkning för att studiehandledning har saknats i ett språk på grund av svårighet att rekrytera studiehandledare. Eftersom Svedala kommun arbetar aktivt med rekrytering av studiehandledare anser Skolinspektionen att det inte finns skäl för ingripanden.

Sveriges kommuner och landsting kom idag ut med sin ranking Öppna jämförelser och Svedala kommuns resultat har förbättras med 108 placeringar, från plats 170 till 62.

– Först ett fantastiskt besked från Skolinspektionen och nu bekräftelse i SKL:s ranking. Vi är på rätt väg med våra förskolor och skolor, säger Linda Allansson Wester (M), kommunstyrelsens ordförande.

2012 beslutade politiken att Svedala varaktigt ska räknas bland de bästa skolkommunerna i landet, och målet är en topp-10-placering i SKL:s Öppna jämförelser. Sedan dess har stora satsningar på att förbättra förskolor och skolor genomförts – genom utveckling av styrning och ledning, ledarskap, systematiskt kvalitetsarbete, kollegialt lärande,  undervisning och verksamhet på vetenskaplig grund, med tydliga mål och med kvalificerat lednings- och utvecklingsstöd. Satsningarna har lett till ökade resultat, men också till att Skolinspektionen inte fann några brister i den regelbundna tillsyn som genomfördes våren 2016.

– Placeringen i SKL:s ranking är resultatet av flera års satsningar på att utveckla våra förskolor och skolor, säger Daniel Pedersen (M), ordförande i Svedalas utbildningsnämnd.

För första gången presenterar Sveriges kommuner och landsting Öppna jämförelser – Grundskola samma år som den senaste elevkullen gick ut årskurs nio. Tidigare har rapporten publicerats under våren nästkommande år. Svedala kommun är nu åter ”grön”, dvs en av Sveriges 25 procent kommuner med bäst betygsresultat i årskurs 9. Svedala kommun placerar sig på plats 62 i årets ranking, men vissa resultat är ännu bättre t.ex. när det gäller andel elever som är behöriga till yrkesprogram i åk 9, där Svedala är 9:e bäst i riket.

– Det här är resultatet av hårt och målmedvetet arbete, modet att hålla i och tro på att Alla ska lyckas! säger Johan Lundgren, utbildningschef i Svedala. Jag är enormt stolt över det arbete som vår personal gör varje dag på våra förskolor och skolor. 

Skolrankingar

Det finns tre större skolrankingar som genomförs årligen i Sverige: SKL:s ”Öppna jämförelser”, Lärarförbundets ”Bästa skolkommun” samt Lärarnas Riksförbunds ”Vad säger statistiken om skolan i din kommun?” En kommuns placering kan skilja sig åt i de olika rankingarna, vilket beror på att det är olika faktorer som ligger till grund för jämförelsen.

* Indikatorerna i SKL:s ranking har ändrats från år till år.

Läs mer om Öppna jämförelser – grundskola 2016 på SKL:s webbplats.

2016 har varit ett händelserikt år, som började bra och slutade utmärkt och däremellan har det varit helt fantastiskt. Här är några ögonblick från året som varit och med dessa bilder vill KvUtiS önska Dig en

Tid: 30 januari 2017, kl 16.00-18.00 eller 18.30-20.30

Plats: Spångholmsskolans matsal, Henriette Coyets gata, Bara.

Den 30 januari 2017 kallas alla medarbetare i Svedalas förskolor till
en föreläsningskväll kl 16.00-18.00 eller 18.30-20.30. Din förskolechef meddelar dig vilken tid som är aktuell.

Föreläsningen är en del av Ifous-programmet – Undervisning i förskolan, som Svedala kommun deltar i. Mona Holmqvist, docent på Malmö Högskola kommer bland annat att föreläsa om:

• Vad är lärande?
• Vad är kritiskt för lärande?
• Variationsteori
• Hur lär vi?
• Vad innebär det att förstå?
• Learning study som praktikutveckling

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Den 13 februari är det dags för terminens första VFU-seminarium med temat förskola och skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

VAR
Naverlönnsalen, kommunhuset

NÄR
Den 13 februari kl.8.30-12.00

Länk till utvärdering
Utvärderingslänk för dig som deltog

PROGRAM
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (PDF)
Utvecklingsstrateg Michael Rystad

Undervisning i förskolan och learning study (PDF)
Tegelbrukets förskola – Lenita Norlén och Maria Malmberg

Marbäcksmodellen – analys som stöd för utvecklingsarbete (PDF)
Marbäcksskolan – Stina Landén och Sofie Palm

Litteraturseminarier och lektionsobservationer (PDF)
Nils Fredriksson Utbildning  – Björn Persson

Den 13 februari var det dags för terminens första VFU-seminarium
med temat förskola och skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

• Utvecklingsstrateg Michael Rystad talade om att gå ifrån individuella erfarenheter till beprövad erfarenhet på vetenskaplig grund.
• Förstelärare Stina Landén och Sofie Palm talade om att göra fördjupade analyser som stöd för utvecklingsarbete på Marbäcksskolan.
• Nyckelpersoner i Utbildningsprogrammet ”Undervisning i förskolan” Lenita Norlén och Maria Malmberg talade om learning study på Tegelbrukets förskola.
• Förstelärare Björn Persson talade om en resa mot kollegialt lärande på Nils Fredriksson Utbildning.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (PDF) Del 1 (21:13)
Utvecklingsstrateg Michael Rystad
Inledning, vetenskaplig grund, myter & ‘sanningar’, Hattie

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (PDF) Del 2 (21:37)
Utvecklingsstrateg Michael Rystad
Hattie, Wiliam

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (PDF) Del 3 (11:11)
Utvecklingsstrateg Michael Rystad
Dweck, Gibbons

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (PDF) Del 4 (24:48)
Utvecklingsstrateg Michael Rystad
Kollegialt lärande, förändringsmyter, förutsättningar, Timperley

Praktikexempel

Marbäcksskolan

Analys som stöd för utvecklingsarbete (PDF) Del 5 (18.52)
Marbäcksskolan – Stina Landén och Sofie Palm
Målsättning, fördjupad analys, utmana, begränsa, prova, slutsatser 

Tegelbrukets förskola

Undervisning i förskolan och learning study (PDF) (10:01)
Tegelbrukets förskola – Lenita Norlén och Maria Malmberg
Utbildningsprogram, organisation, mål, metoder, learning study

Nils Fredriksson Utbildning

Litteraturseminarier och lektionsobservationer (PDF) (11:25)
Nils Fredriksson Utbildning  – Björn Persson
Bakgrund, litteraturseminarier, bedömning, språkutvecklande arbetssätt, lektionsobservationer

Den 17 mars samlas alla som arbetar i förskola i Svedala kommun för en heldag på temat Förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att alla ska lyckas.

När dagen är slut har vi:

• en ökad förståelse för hur olika satsningar, verktyg och modeller hänger ihop som olika delar av det systematiska kvalitetsarbetet.
• tagit del av exempel på hur detta kan se ut i vår verksamhet.
• känner vi gemenskap och stolthet över att arbeta i en kommun som bedriver en ambitiös och målinriktad verksamhet för att alla ska lyckas.

Program

Måltider

Var?
Morgon- och eftermiddagskaffe serveras på buffé i konferensavdelningen. Lunch serveras i restaurang Cloud. Kaffe på maten serveras i foajén utanför restaurangen.

Vad?
Morgonkaffe: Ekologiskt och rättvisemärkt kaffe och te serveras med ostsmörgås på surdegsbröd samt färska grönsaker, färsk frukt och isvatten.

Konferenslunch: Variation på kål, skånsk chili, lax, krispig krabba, soja, ingefära, koriander, gurka och silverlök. Serveras med kranvatten, sallad, två sorters bröd, smör och färskost, kaffe och kaffegodis. Specialkost är beställd till de som anmält behov.

Eftermiddagskaffe: Ekologiskt och rättvisemärkt kaffe med blandat fikabröd, färsk frukt och isvatten.

Efter sista föreläsning bjuder vi på små drinkar och tilltugg. Stanna gärna kvar och mingla!

Hitta hit

Karta till Malmömässan

Ingång till konferenscentret

Lokaler