Quantcast
Channel: KvUtiS Förskola
Viewing all 55 articles
Browse latest View live

Stödja och styra – Om bedömning av yngre barn

$
0
0
Stödja och styra - Om bedömning av yngre barn Bokomslag Stödja och styra - Om bedömning av yngre barn
Skolverket
2010
77

Olika former för bedömning har blivit en allt större del av vardagen för personal i förskolan och skolan. Den målstyrda organisationen ställer allt större krav på dokumentation, utvärdering och bedömning av barns och elevers kunskaper och förmågor.

I den här boken diskuteras vad bedömning är och hur man bedömer yngre barns kunskapsutveckling. Hur kan en individuell utvecklingsplan se ut? Hur förhåller vi oss till att barnen själva ofta inte vill bli bedömda medan vi vuxna gärna ser en utökad bedömning?

Kunskapsöversikten ger en samlad bild av den forskning som finns inom området bedömning och dokumentation av yngre barns kunskapsutveckling. Översikten riktar sig i första hand till personal verksam inom förskola och skola eller till dig som vill veta mer om forskning om bedömning av yngre barns lärande.

Inlägget Stödja och styra – Om bedömning av yngre barn dök först upp på KvUtiS Förskola.


Synligt lärande

$
0
0
Synligt lärande
Sveriges kommuner och landsting
2011
65

Lärarnas pedagogiska skicklighet och deras återkoppling till eleverna är centralt för elevernas skolresultat.Det visar SKL:s skrift Synligt Lärande som sammanfattar världens största studie om vad som påverkar elevernas resultat.

För första gången presenteras nu resultat och analyser på svenska av professor John Hatties unika forskningsöversikt med över 80 miljoner elever.

Tillsammans med den nedladdningsbara skriften finner du ett diskussions-/studiematerial som är till för lärare, rektorer, förvaltning och förtroendevalda att arbeta vidare med.

Läs SKL:s forskningssammanfattning Synligt lärande och tillhörande diskussionsmaterial.

Inlägget Synligt lärande dök först upp på KvUtiS Förskola.

Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling

$
0
0
Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling Bokomslag Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling
Kommunförbundet Skåne
2013
26

Denna skrift är en sammanställning av forskning om insatser för lärares utveckling och lärande i syfte att förbättra elevernas resultat. Rönen gäller lärare som fått åtminstone någon form av grundläggande lärarutbildning och sedan deltar i en utvecklingsprocess för att fördjupa sina kunskaper och förfina sina färdigheter och förmågor.

Bakom de tio principer som identifierats i denna sammanställning ligger fyra viktiga insikter, med stöd i forskningen:

  1. Även om faktorer som socioekonomisk bakgrund har stort inflytande så är det tydligt att elevernas lärande påverkas starkt av hur lärare undervisar.
  2. Undervisning är en komplex aktivitet. Lärarnas ibland ögonblickssnabba beslut om lektionens innehåll och genomförande formas av ett antal faktorer – inte bara av vad som förväntas av dem i ett förändrings- och utvecklingsarbete. Sådana faktorer innefattar lärarnas kunskaper och uppfattningar om vad som är viktigt att lära ut, hur eleverna lär sig och på vilket sätt de ska förmås till gynnsamt agerande.
  3. Det är viktigt att se till att utbildningssatsningen motsvarar vad man vet om lärares sätt att lära. En färsk forskningsöversikt identifierade följande faktorer som viktiga för att uppmuntra lärande: att beakta lärarnas tidigare uppfattningar om hur världen fungerar; att utveckla djupa kunskaper om såväl fakta som begrepp och organisera dessa i ett ramverk som underlättar att de hålls vid liv och tillämpas; att främja metakognitiv och självreglerande processer som stödjer lärarna i arbetet med att sätta mål och sedan följa framstegen mot dessa.
  4. Professionellt lärande formas starkt av lärarnas undervisningskontext. Denna utgörs i regel av klassrummet, vilket i sin tur påverkas av skolkulturen samt den fysiska plats och det vidare samhälle som skolan befinner sig i. Lärarnas dagliga upplevelser i sin praktik formar deras insikter och deras insikter formar deras upplevelser.

Fokus för denna skrift ligger på inbördes relaterade villkor för sådan professionsutveckling som enligt forskningen har en tydligt positiv effekt på elevernas lärande.

Läs Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling, en sammanfattning av Helen Timperleys Teacher professional learning and development .

Inlägget Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling dök först upp på KvUtiS Förskola.

Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan

$
0
0
Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Bokomslag Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan
Skolverket
2012
74

Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan man arbeta med att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet.

Stödmaterialet beskriver bl.a. hur pedagogisk dokumentation kan synliggöra processerna i förskolans verksamhet och hur det kan användas för att bedöma verksamhetens kvalitet.

Inlägget Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan dök först upp på KvUtiS Förskola.

Kärnämnen i förskolan – nycklar till ett livslångt lärande

$
0
0
Kärnämnen i förskolan - nycklar till ett livslångt lärande Bokomslag Kärnämnen i förskolan - nycklar till ett livslångt lärande
Barbro Bruce, Bim Riddersporre
Natur & kultur
2012
220

I förskolan grundläggs de kompetenser som blir nycklar till det livlånga lärandet. Det handlar om att utgå ifrån, och bygga vidare på, barns nyfikenhet och önskan om att vilja dela sina upplevelser och intryck med personer i deras omgivning, både i familjen och i förskolan. De förmågor som bör utvecklas - och som enligt författarna borde få samma status som grundskolans så kallade kärnämnen - är till exempel att rikta och styra sin uppmärksamhet, koncentrera sig, lyssna, "läsa av" och bekräfta andra, men också att ta egna initiativ, göra sig förstådd och kommunicera i socialt samspel.

Inlägget Kärnämnen i förskolan – nycklar till ett livslångt lärande dök först upp på KvUtiS Förskola.

Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan : hallå, hur gör man?

$
0
0
Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan : hallå, hur gör man? Bokomslag Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan : hallå, hur gör man?
Christian Eidevald
2013
215

I Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan beskriver Christian Eidevald hur man kan genomföra systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Ett av förskolans förstärkta uppdrag är att arbeta med just systematiskt kvalitetsarbete.

Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan är både teoretisk och forskningsanknuten, med fokus på förskolepedagogik och systematiskt kvalitetsarbete, och konkret i hur man praktiskt kan gå tillväga på förskolan. Boken består av tre delar. Den första delen beskriver förskolans förstärkta uppdrag. Den andra delen utgår från förskolans praktik och beskriver hur videokameran kan användas i ett systematiskt kvalitetsarbete för att man ska kunna utföra det förstärkta uppdraget. Den tredje och sista delen ställer frågan vad en analys är, eller kan vara, utifrån förskolans förstärkta uppdrag. Boken avslutas med förslag på hur man kan organisera analysarbete.

Inlägget Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan : hallå, hur gör man? dök först upp på KvUtiS Förskola.

Barndomens förändrade villkor – förutsättningar för barns lärande i en ny tid

$
0
0
Barndomens förändrade villkor - förutsättningar för barns lärande i en ny tid Bokomslag Barndomens förändrade villkor - förutsättningar för barns lärande i en ny tid
Skolverket
2010
69

Samhällsförändringar har lett till att barndomen snabbt ändrat karaktär. Samhället har tagit socialt och pedagogiskt ansvar för barns utveckling och välbefinnande. Här beskrivs generella inslag som har stor påverkan på barn som familjemönster, föräldraskap, mångkulturell skola och konsumtionskultur.

Omvälvande samhällsförändringar har lett till att barndomen snabbt ändrat karaktär. Globalisering, migration och informationsteknologins framväxt är några påtagliga förändringar som ingen, vare sig vuxen eller barn, kan undgå att märka av i sina liv. Barndomen har under de senaste 20 åren blivit alltmer institutionaliserad. Samhället har tagit både ett socialt och ett pedagogiskt ansvar för barnens utveckling och välbefinnande. Vår tidigare bild av barndom gäller inte längre. Denna förändrade syn på barndom kommer också att prägla synen på kunskap och lärande. I översikten beskrivs generella inslag som har stor påverkan på barn som familjemönster, föräldraskap, den mångkulturella skolan och konsumtionskultur. Översikten riktar sig i första hand till personal verksam inom förskola och skola eller till dig som vill veta mer om barndomsforskningen i relation till synen på kunskap och lärande.

Inlägget Barndomens förändrade villkor – förutsättningar för barns lärande i en ny tid dök först upp på KvUtiS Förskola.

Perspektiv på barndom och barns lärande

$
0
0
Perspektiv på barndom och barns lärande - En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år Bokomslag Perspektiv på barndom och barns lärande - En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år
Skolverket
210
240

En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år

Översikten har gjorts av en grupp forskare vid Malmö högskola på uppdrag av Skolverket. Den har en bred ansats och tar upp frågor som: vad är utmärkande för dagens barndom och vad betyder uppväxtvillkoren för lärandet? Vilken betydelse har förskolevistelse och tidpunkten för skolstarten för hur barn senare lyckas i skolan? Vilka didaktiska perspektiv har anlagts på barns lärande och vad säger forskningen om tidig bedömning och dokumentation av barn och barns läroprocesser?

Kunskapsöversikten vänder sig till forskare, forskarstuderande, lärare och studerande inom lärarutbildningen samt pedagoger i förskolan och grundskolans tidigare år.

Inlägget Perspektiv på barndom och barns lärande dök först upp på KvUtiS Förskola.


Möten för lärande Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan

$
0
0
Möten för lärande Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan Bokomslag Möten för lärande Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan
Skolverket
211
250

Denna kunskapsöversikt handlar om mötet mellan småbarn och pedagoger i förskolan .Översikten är en revidering och en komplettering av boken Möten för lärande; pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan, från år 2003.

Den bygger i sin tur på en studie där verksamhetens innehåll och organisation studerades men även hur pedagogerna förhöll sig till det pedagogiska arbetet. Aspekter som den vardagliga praktiken, pedagogers syn på barn och barns lärande samt atmosfär i barngruppen är några frågor som diskuteras.

Inlägget Möten för lärande Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan dök först upp på KvUtiS Förskola.

KvUtiS förskola

$
0
0
Välkommen till Svedala kommuns kvalitets- och utvecklingssida för förskola, KvUtiS förskola!

KvUtiS förskola, är tänkt att vara ett stöd för det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom att erbjuda modeller för uppföljning och utveckling, stöd för resultatuppföljning och analys och material och lärmoduler för det professionella lärandet.

kvutisfsk

Den 19 september 2012 lanserades Kvalitet och utveckling i Svedala, KvUtiS, för första gången. Våren 2014 arbetade förvaltning, rektorer och förskolechefer, fram en ny SKA-modell, vilket innebar att KvUtiS gjordes om och relanserades i en ny form i augusti samma år. Med nya KvUtiS var ambitionen att i högre grad anpassa material och stöd till Svedalas förskolor och skolor för att göra det tillgängligt för ledare och pedagoger i våra verksamheter. Ta del av filmklipp från seminariet på Skolriksdagen 2015 där Johan Lundgren, utbildningschef, och Michael Rystad, utvecklingsstrateg, berättar om SKA-modellen: – Hur vet vi att Svedalas skolor gör rätt saker?

Nu tar vi ytterligare ett steg. Under våren 2015 har Utbildning tillsammans med förskolechefer och genom arbete och erfarenheter gjorda i satsningar som Små barn lärande och PISA 2015, vidareutvecklat och förtydligat den övergripande SKA-modellen. Vi har också tagit fram en gemensam modell för förskolornas SKA-arbete. Modellen ska bidra till att utveckla resultatuppföljning och kunskapsbildning i förskolans verksamhet med fokus på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

KvUtiS förskola

Uppbyggnad

KvUtiS förskola, är tänkt att vara lättillgänglig, tydlig och anpassad till förskolechefer och förskollärare i Svedala kommun och därför har vi valt att bygga upp sidan utifrån Utbildnings SKA-modell.

huvud

Överst på KvUtiS förskola finner du sex flikar.

  1. Ledarskap
  2. Synligt lärande
  3. Höga förväntningar
  4. Inkludering
  5. SKA
  6. Om KvUtiS fsk

De första fyra flikarna motsvarar de fyra SKA-strategier i Utbildning i Svedalas SKA-modell. Den femte fliken är övergripande och här finner du bland annat verksamhetsidé, målbild och beskrivningar både av SKA-modellen på övergripande nivå, och på verksamhetsnivå.

SKA-flikarna

Varje SKA-strategi har en egen flik i övre menyraden och under respektive SKA-strategi återfinns följande rubriken:

  • Resultat: Denna flik vänder sig främst till förskolechefer. För varje SKA-strategi definieras och beskrivs det resultat som följs upp i de återkommande SKA-samtal som sker löpande under året mellan förskolechef och huvudman.
  • Analys av resultat: Denna flik vänder sig till förskolechefer men kan också vara intressant för lärlagsledare eller andra förskollärare med ledningsuppdrag. För varje SKA-strategi återfinns dels beskrivningar av respektive strategi och dels stöd i form av frågeställningar för att stödja förskolechef att analysera och få syn på resultat i sin verksamhet.
  • Lär dig mer: Denna flik vänder sig både till förskolechefer och till förskollärare. För varje SKA-strategi samlar kvalitet- och utveckling material i form av texter, filmklipp, modeller och studiepaket för den som vill lära sig mer om och arbeta med de olika strategierna.

Annat på sidan

Flikarna överst på sidan utgör det huvudsakliga innehållet, men det finns andra sätt att orientera sig på sidan.

Till vänster finner du en meny med länkar, dels länkar som leder till Svedala.se, KvUtiS skola samt Förstelärare bloggar och dels direktlänkar till sidor på KvUtiS förskola:

vänster

  • Litteratur, en litteraturöversikt för relevant litteratur för förskolan
  • Små barns lärande, information om, material till och stöd för satsningen Små barns lärande
  • Matematiksatsningar i Svedala, information om, material till och stöd för våra matematiksatsningar
  • Välkomstplan för nyanlända, information om, material till och stöd för arbetet med nyanlända
  • Språkutvecklingsplan, information om, material till och stöd för det språkutvecklande arbetet i Svedala.
  • Lärmoduler för kollegialt lärande, utvecklingspaket för kollegialt lärande.
  • Kärnämnen i förskolan,  information om, material till och stöd för arbetet med kärnämnen i förskolan

Till höger på sidan finner du en sökfunktion med möjlighet till fritextsökningar samt en lista på de inlägg som publicerats senast.

Precis under huvudflikarna finner du tre så kallade puffar:

puffar

Dessa puffar är utbytbara direktlänkar och syftar till att lyfta fram specifikt innehåll på sidan. Det kan både röra sig om information och om material som är aktuellt just nu.

SKA-modellen

För att kunna driva ett tydligt kvalitets- och utvecklingsarbete är det av stor vikt att arbetet är systematiskt och sammanhängande. I Svedala arbetar vi efter en modell som vi kallar för SKA (systematiskt kvalitetsarbete).  Med utgångspunkt i det övergripande syftet med verksamheten att alla ska lyckas och Utbildnings  verksamhetsidé följs fyra så kallade SKA-områden upp genom samtal och dokumentation med respektive förskolechef: ledarskap, synligt lärande, höga förväntningar och inkludering.

Gemensam SKA-modell för förskolans verksamhet

Under våren 2015 har Utbildning tillsammans med förskolechefer och genom arbete och erfarenheter gjorda i satsningar som Små barn lärande och PISA 2015, vidareutvecklat och förtydligat den övergripande SKA-modellen. Vi har också tagit fram en gemensam SKA-modell för förskolors verksamhet. I satsningen Små barns lärande har kommunens förskolor bland annat arbetat med frågeställningen: “Hur kan modeller för dokumentation av progression i barns lärande i relation till läroplanen konstrueras?”. Parallellt med detta har förskolans ledning utifrån så kallade missiv i PISA 2015, arbetat med frågan “Vad innebär att en förskola har lyckats?”. Arbetet synliggjorde behovet av att ta fram stöd för och tydliggöra kommunens övergripande SKA-modell för att bättre fånga förskolans verksamhet samt ett behov av att ta ett gemensamt grepp för att bygga en verksamhet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I augusti 2015 introducerar vi den gemensamma SKA-modellen för förskolans verksamhet, där kärnämnen i förskolan och educare kommer att lyftas fram och bli centrala begrepp.

I arbetet med att ta fram en gemensam SKA-modell för förskolornas verksamhet behövde vi hitta en modell för att kunna få syn på verksamheternas resultat. En grupp som bestod av Michael Rystad (förvaltning), Marie-Louise Enochsson (förskolechef), Sefika Mehmet (förskollärare), Susan Henriksson (förskollärare) fick i uppdrag att ta fram ett stöd för detta inom målklustret matematik. Arbetet återkopplades till förskolans ledningsgrupp under processen.

Den 11 februari 2014 presenterades stödmaterialet för matematikhandledarnas nätverk och handledarna fick i uppgift att använda materialet för att kartlägga en barngrupps kunnande utifrån strävansmålen i matematik. Den 18 mars redovisades resultatet av utprovningen i matematikhandledarnas nätverk och materialet utvärderades och återkopplades till förskolans ledning.

Implementering av SKA-modell

Hösten 2015 påbörjas ett implementeringsarbete med SKA-modellen för att utveckla likvärdighet, effektiv resultatuppföljning och ett undersökande och kunskapsbildande arbete med syfte att utveckla profession och verksamhet. Modellen utgår från professor Helen Timperleys forskning om undersökande och kunskapsbildande cykler för professionellt lärande.

timperley

SKA-process i förskolan

VAD

  1. Prioriterade strävansmål fastslås av förskolechef:
    Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla?
  1. Nuläge beskrivs utifrån strävansmål och ”Kärnämnen i förskolan” (Bruce, Riddersporre):
    – Vilka kompetenser, färdigheter och förmågor uppvisar barnen i den verksamhet de befinner sig i och vilka behöver vi utveckla?
    – Vilka faktorer i deras lärmiljö påverkar barnens kunnande?

VART

  1. Målbild för arbetet beskrivs utifrån strävansmål och ”Kärnämnen i förskolan” (Bruce, Riddersporre):
    Vilket förändrat kunnande förväntar vi att barnens ska uppvisa efter genomförd process?
    – Vilken ny förmåga/kapacitet förväntar vi oss att verksamheten ska uppvisa efter genomförd process? 

HUR

  1. Kompetensbehov – Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som pedagoger utveckla för att tillgodose barnens behov?
  1. Tillvägagångssätt – Hur fördjupar och förfinar vi våra professionella färdigheter, utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, så att barnen får nya erfarenheter av lärande?

RESULTAT

  1. Delutvärdering– Vilket förändrat kunnande uppvisar barnen nu i den verksamhet de befinner sig i? Behöver vi förändra något i vårt tillvägagångssätt?
  1. Resultat, analys, slutsatser – Vilken effekt har vårt agerande haft på våra barns resultat?

Ta del av Dokumentationsmall för SKA-processen i förskolan. Läs mer om SKA-modellen 

Introduktionstider

I augusti kommer Annika Kraft, biträdande utbildningschef, och Michael Rystad, utvecklingsstrateg, att presentera och introducera verksamheterna i SKA-arbetet.

  • 17 aug, kl16-17 Tegelbruket, Kristina E
  • 18 aug, kl17-18 Erlandsdal, Lena L
  • 19 aug, kl17-18 Frejaparken, Thomas S
  • 20 aug, kl17-18 Bara och Klågerups förskolor, Laila P
  • 31 aug, kl16.15-17.15 Floraparken, Anette Lind

Presentationen som PDF

Gemensam fortbildning

Under hösten kommer samtliga förskollärare att läsa och arbeta med Bim Riddersporres och Barbro Bruces bok Kärnämnen i förskolan och den 21 oktober föreläser Bim Riddersporre för samtliga förskolor om kärnämnen i förskolan. Föreläsningen syftar till att gå djupare i arbetet med kärnämnen i förskolan och kommer att lägga fokus på vilka konsekvenser som kärnämnen i förskolan får för verksamheten.

  • 21 okt, 16-18.30, Naverlönnskolans matsal

Stöd för implementering

Stöd för implementeringen ges både på ledningsnivå i förskolans ledningsgrupp och i verksamhet. Som stöd för verksamhetens implementeringsarbete finns det material som tagits fram av ”resultat i förskolan”-gruppen (se Gemensam SKA-modell för förskolans verksamhet) samt lärmoduler för att arbeta med kärnämnen i förskolan:

Resultat i förskolan

Ta del av stödmaterial för att få syn på resultat i förskolan. I materialet kan du dels läsa om den process som lett fram till materialets tillblivelse och dels ta del av det stödmaterial som tagits fram. Längst ner på sidan finner du stöd för att diskutera och prova på att använda det resultat som synliggjorts i utprovningen. Hur kan vi använda strävansmålen för att få syn på förändrat kunnande hos barnen i verksamheten?

Kärnämnen i förskolan

Ta del av ett studiepaket i form av en lärmodul bestående av fyra delar för att introducera och arbeta med kärnämnen i förskolan: introduktion, forskningsöverblick, kärnämnen i förskolan och att arbeta med kärnämnen i förskolan.

Syftet med lärmodulen Kärnämnen i förskolan är att introducera och implementera kärnämnen i förskolan som gemensam vetenskaplig grund för det systematiska kvalitetsarbetet i Svedalas förskolor. Varje lärmodul består av fyra moment:

Moment A – individuell förberedelse (teori/input)
Moment B – Kollegialt arbete (diskussion och planering)
Moment C – aktivitet (genomförande)
Moment D – gemensam uppföljning (återkoppling, erfarenhetsutbyte, slutsatser)

Kontaktpersoner

Inlägget KvUtiS förskola dök först upp på KvUtiS Förskola.

På Skoljobbsmässan 8 oktober träffar du Svedala kommun

$
0
0

Varmt välkommen till Svedalas monter på höstens upplaga av Skoljobbsmässan

Svedala tar ett helhetsgrepp på utveckling i förskola och skola och målet är att alla våra verksamheter ska prestera på en jämn och hög nivå, varje år. Vår verksamhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och vi vet att våra professionella medarbetare är avgörande för att vi ska lyckas. Vi arbetar tillsammans för att uppnå vår politiska vision – att bli en av de bästa skolkommunerna i Sverige.

Svedala kommun en framtidsinriktad kommun som arbetar för hållbarhet, öppenhet, mod och engagemang. Att vara anställd i Svedala kommun är att spela en viktig roll i samhällets utveckling. Vi ser olikheter som en tillgång som bidrar till att öka effektiviteten och kreativiteten i vår organisation.

I Svedala görs satsningar på att digitalisera klassrummen och på att förbereda eleverna för informationssamhället. Vi har ett kritiskt förhållningssätt, höga förväntningar både på oss själva och på våra elever och vi uppmuntrar både personal och elever att nå utmanande och värdefulla mål. I Svedala kommun finns förskolor, grundskolor, gymnasium och vuxenutbildning som erbjuder en god framtidsanpassad utbildning för alla åldrar.

Du hittar oss i mässmonter 7 – Välkommen!

allaskalyckas

Inlägget På Skoljobbsmässan 8 oktober träffar du Svedala kommun dök först upp på KvUtiS Förskola.

Föreläsning om kärnämnen i förskolan

$
0
0

Under hösten har samtliga förskolor initieras ett SKA-arbete där utvecklingsarbete och professionellt lärande tydligt utgår från resultat och resultatanalys direkt kopplat till läroplansmålen. I vårt kommande arbete har vi för avsikt att använda kärnämnen i förskolan som en gemensam vetenskaplig grund för det systematiska arbetet och för att knyta det ämnesdidaktiska området till läroplanen.

Den 21 oktober 16-18.30 föreläser Bim Riddersporre om Kärnämnen i förskolan. Föreläsningen är tänkt som ett stöd för oss i arbetet med att omsätta kärnämnen i förskolan i praktik.

  • Varför ska vi prata om det vi kallar kärnämnen i förskolan?
  • Vad är egentligen utveckling och lärande?

Presentationer från föreläsningen:

Skärmavbild 2015-10-20 kl. 20.55.02Skärmavbild 2015-10-20 kl. 20.54.11

 

 

 


Kärnämnen PDF
                                      LEK – liv, lust och lärande

Inlägget Föreläsning om kärnämnen i förskolan dök först upp på KvUtiS Förskola.

Målkluster efter modell av Jan Håkansson

$
0
0
Resultat under SKA-strategin höga förväntningar handlar om ett nuläge kopplat till strävansmål för utveckling och lärande och barnens kunnande i den verksamhet de befinner sig i.

Strävansmålen  anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan:

    • Språk och kommunikation
    • Naturvetenskap och teknik
    • Matematik
    • Kulturell identitet, motorik, skapande
    • Normer och värden
    • Inflytande
    • Personlig och social utveckling

Språk och kommunikation

Förskolan ska sträva efter att varje barn

      • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.
      • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
      • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
      • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
      • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Naturvetenskap och teknik

Förskolan ska sträva efter att varje barn

      • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
      • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
      • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
      • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
      • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
      • som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Matematik

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

      • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
      • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
      • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp
      • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

Kulturell identitet, motorik, skapande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

      • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
      • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
      • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Normer och värden

Förskolan ska sträva efter att varje barn

      • utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
      • utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.
      • utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
      • utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
      • utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Inflytande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

      • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
      • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.
      • utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Personlig och social utveckling

Förskolan ska sträva efter att varje barn

    • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
    • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
    • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
    • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

Inlägget Målkluster efter modell av Jan Håkansson dök först upp på KvUtiS Förskola.

Kärnämnen i förskolan – Orkanen den 18 mars

$
0
0

Den 18 mars utbildas 170  förskollärare i Läroplan och didaktik på Orkanen, i samverkan med Malmö högskola.

Syftet med dagen

I verksamheternas SKA-process ska ett nuläge (Var är vi?) beskrivas dels utifrån prioriterat strävansmål och dels utifrån Kärnämnen i förskolan.

  • Den 18 mars får vi möjlighet att utveckla vår förståelse för hur kärnämnen i förskolan kan användas som en gemensam kunskapsreferens i analys av barns förändrande kunnande.
  • Efter den 18 mars har vi fått tillgång till och fått möjlighet att pröva och diskutera ett analysverktyg som möjliggör för observationer utifrån kärnämnena i förskolan.

timperley

Upplägg

Dagen börjar 8.30 i föreläsningssal på Orkanen. Bim Riddersporre föreläser under förmiddagen. Efter lunch arbetar alla i grupper. Återsamling och avslutning i samband med fika 16.00.

8.30                  Bim Riddersporre utbildar med hjälp av filmer
10.30-11       Fika
11-12.45       Fortsättning
12.45               Lunch
13.45               Samling och arbete i grupper med analysmodell.
16.00               Samling i restaurangen för fika och avslutning
16.30               Avslutning

Förmiddagen ägnas åt föreläsning där Bim Riddersporre utifrån filmer visar hur kärnämnen i förskolan kan användas för observation och analys av olika situationer i förskolan. På eftermiddagen arbetar vi i grupper med att pröva på och tillämpa den analysmodell som presenterats under förmiddagen.

Ta med anteckningspapper och penna samt iPads.

Läs och ta del av presentation från föreläsning den 21 oktober om Kärnämnen i förskolan.

 

 

Inlägget Kärnämnen i förskolan – Orkanen den 18 mars dök först upp på KvUtiS Förskola.

Kompetensutveckling på bred front den 18 mars 2016

$
0
0

Den 18 mars kommer alla anställda inom förskoleverksamheten delta i en kompetensutvecklingsdag. Vi samverkar denna dag med Malmö högskola, utbildningsföretaget Ifous och med Svedala bibliotek.

_MG_4032 (2)

60 barnskötare utbildas i barnlitteratur och berättande. Detta sker i samverkan med barn- och ungdomsbibliotekarierna i Svedala och med Malmö högskola.

170  förskollärare utbildas i Läroplan och didaktik på Orkanen, också i samverkan med Malmö högskola.

10 förskollärare reser till Stockholm tillsammans med sina chefer för att starta upp kommande aktionsforskningsprogram för förskolorna i kommunen. Programmet ska arbeta i tre år med att undersöka och utveckla arbetet med undervisning och bedömning inom förskolan.

Vi ser alla framemot denna dag!

Inlägget Kompetensutveckling på bred front den 18 mars 2016 dök först upp på KvUtiS Förskola.


Undervisning i förskolan

$
0
0

Svedala kommun har sedan 2012 deltagit i Ifous projekt ”Små barns lärande”. Som en fortsättning på detta projekt som avslutas 2015 kommer kommunen att delta i Ifous projekt ”Undervisning i förskolan”.

Syftet med detta FoU-program är att på alla nivåer utveckla såväl kunskap och förhållningssätt som arbetsmetoder inom undervisning i förskolan. Lärare i förskolan, dvs. förskollärare, ges möjlighet att utveckla sin undervisning genom kollegialt FoU-arbete i samverkan med forskning. Genom samarbete mellan praktik och forskning samt genom utbyte av erfarenheter skapas möjlighet att höja medvetenheten hos förskollärare, förskolechefer och förvaltningsledare om undervisningens innehåll och former.

Inlägget Undervisning i förskolan dök först upp på KvUtiS Förskola.

Barndomens förändrade villkor – förutsättningar för barns lärande i en ny tid

$
0
0
Barndomens förändrade villkor - förutsättningar för barns lärande i en ny tid Bokomslag Barndomens förändrade villkor - förutsättningar för barns lärande i en ny tid
Skolverket
2010
69

Samhällsförändringar har lett till att barndomen snabbt ändrat karaktär. Samhället har tagit socialt och pedagogiskt ansvar för barns utveckling och välbefinnande. Här beskrivs generella inslag som har stor påverkan på barn som familjemönster, föräldraskap, mångkulturell skola och konsumtionskultur.

Omvälvande samhällsförändringar har lett till att barndomen snabbt ändrat karaktär. Globalisering, migration och informationsteknologins framväxt är några påtagliga förändringar som ingen, vare sig vuxen eller barn, kan undgå att märka av i sina liv. Barndomen har under de senaste 20 åren blivit alltmer institutionaliserad. Samhället har tagit både ett socialt och ett pedagogiskt ansvar för barnens utveckling och välbefinnande. Vår tidigare bild av barndom gäller inte längre. Denna förändrade syn på barndom kommer också att prägla synen på kunskap och lärande. I översikten beskrivs generella inslag som har stor påverkan på barn som familjemönster, föräldraskap, den mångkulturella skolan och konsumtionskultur. Översikten riktar sig i första hand till personal verksam inom förskola och skola eller till dig som vill veta mer om barndomsforskningen i relation till synen på kunskap och lärande.

Inlägget Barndomens förändrade villkor – förutsättningar för barns lärande i en ny tid dök först upp på KvUtiS Förskola.

Perspektiv på barndom och barns lärande

$
0
0
Perspektiv på barndom och barns lärande - En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år Bokomslag Perspektiv på barndom och barns lärande - En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år
Skolverket
210
240

En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år

Översikten har gjorts av en grupp forskare vid Malmö högskola på uppdrag av Skolverket. Den har en bred ansats och tar upp frågor som: vad är utmärkande för dagens barndom och vad betyder uppväxtvillkoren för lärandet? Vilken betydelse har förskolevistelse och tidpunkten för skolstarten för hur barn senare lyckas i skolan? Vilka didaktiska perspektiv har anlagts på barns lärande och vad säger forskningen om tidig bedömning och dokumentation av barn och barns läroprocesser?

Kunskapsöversikten vänder sig till forskare, forskarstuderande, lärare och studerande inom lärarutbildningen samt pedagoger i förskolan och grundskolans tidigare år.

Inlägget Perspektiv på barndom och barns lärande dök först upp på KvUtiS Förskola.

Möten för lärande Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan

$
0
0
Möten för lärande Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan Bokomslag Möten för lärande Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan
Skolverket
211
250

Denna kunskapsöversikt handlar om mötet mellan småbarn och pedagoger i förskolan .Översikten är en revidering och en komplettering av boken Möten för lärande; pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan, från år 2003.

Den bygger i sin tur på en studie där verksamhetens innehåll och organisation studerades men även hur pedagogerna förhöll sig till det pedagogiska arbetet. Aspekter som den vardagliga praktiken, pedagogers syn på barn och barns lärande samt atmosfär i barngruppen är några frågor som diskuteras.

Inlägget Möten för lärande Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan dök först upp på KvUtiS Förskola.

KvUtiS förskola

$
0
0
Välkommen till Svedala kommuns kvalitets- och utvecklingssida för förskola, KvUtiS förskola!

KvUtiS förskola, är tänkt att vara ett stöd för det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom att erbjuda modeller för uppföljning och utveckling, stöd för resultatuppföljning och analys och material och lärmoduler för det professionella lärandet.

kvutisfsk

Den 19 september 2012 lanserades Kvalitet och utveckling i Svedala, KvUtiS, för första gången. Våren 2014 arbetade förvaltning, rektorer och förskolechefer, fram en ny SKA-modell, vilket innebar att KvUtiS gjordes om och relanserades i en ny form i augusti samma år. Med nya KvUtiS var ambitionen att i högre grad anpassa material och stöd till Svedalas förskolor och skolor för att göra det tillgängligt för ledare och pedagoger i våra verksamheter. Ta del av filmklipp från seminariet på Skolriksdagen 2015 där Johan Lundgren, utbildningschef, och Michael Rystad, utvecklingsstrateg, berättar om SKA-modellen: – Hur vet vi att Svedalas skolor gör rätt saker?

Nu tar vi ytterligare ett steg. Under våren 2015 har Utbildning tillsammans med förskolechefer och genom arbete och erfarenheter gjorda i satsningar som Små barn lärande och PISA 2015, vidareutvecklat och förtydligat den övergripande SKA-modellen. Vi har också tagit fram en gemensam modell för förskolornas SKA-arbete. Modellen ska bidra till att utveckla resultatuppföljning och kunskapsbildning i förskolans verksamhet med fokus på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

KvUtiS förskola

Uppbyggnad

KvUtiS förskola, är tänkt att vara lättillgänglig, tydlig och anpassad till förskolechefer och förskollärare i Svedala kommun och därför har vi valt att bygga upp sidan utifrån Utbildnings SKA-modell.

huvud

Överst på KvUtiS förskola finner du sex flikar.

  1. Ledarskap
  2. Synligt lärande
  3. Höga förväntningar
  4. Inkludering
  5. SKA
  6. Om KvUtiS fsk

De första fyra flikarna motsvarar de fyra SKA-strategier i Utbildning i Svedalas SKA-modell. Den femte fliken är övergripande och här finner du bland annat verksamhetsidé, målbild och beskrivningar både av SKA-modellen på övergripande nivå, och på verksamhetsnivå.

SKA-flikarna

Varje SKA-strategi har en egen flik i övre menyraden och under respektive SKA-strategi återfinns följande rubriken:

  • Resultat: Denna flik vänder sig främst till förskolechefer. För varje SKA-strategi definieras och beskrivs det resultat som följs upp i de återkommande SKA-samtal som sker löpande under året mellan förskolechef och huvudman.
  • Analys av resultat: Denna flik vänder sig till förskolechefer men kan också vara intressant för lärlagsledare eller andra förskollärare med ledningsuppdrag. För varje SKA-strategi återfinns dels beskrivningar av respektive strategi och dels stöd i form av frågeställningar för att stödja förskolechef att analysera och få syn på resultat i sin verksamhet.
  • Lär dig mer: Denna flik vänder sig både till förskolechefer och till förskollärare. För varje SKA-strategi samlar kvalitet- och utveckling material i form av texter, filmklipp, modeller och studiepaket för den som vill lära sig mer om och arbeta med de olika strategierna.

Annat på sidan

Flikarna överst på sidan utgör det huvudsakliga innehållet, men det finns andra sätt att orientera sig på sidan.

Till vänster finner du en meny med länkar, dels länkar som leder till Svedala.se, KvUtiS skola samt Förstelärare bloggar och dels direktlänkar till sidor på KvUtiS förskola:

vänster

  • Litteratur, en litteraturöversikt för relevant litteratur för förskolan
  • Små barns lärande, information om, material till och stöd för satsningen Små barns lärande
  • Matematiksatsningar i Svedala, information om, material till och stöd för våra matematiksatsningar
  • Välkomstplan för nyanlända, information om, material till och stöd för arbetet med nyanlända
  • Språkutvecklingsplan, information om, material till och stöd för det språkutvecklande arbetet i Svedala.
  • Lärmoduler för kollegialt lärande, utvecklingspaket för kollegialt lärande.
  • Kärnämnen i förskolan,  information om, material till och stöd för arbetet med kärnämnen i förskolan

Till höger på sidan finner du en sökfunktion med möjlighet till fritextsökningar samt en lista på de inlägg som publicerats senast.

Precis under huvudflikarna finner du tre så kallade puffar:

puffar

Dessa puffar är utbytbara direktlänkar och syftar till att lyfta fram specifikt innehåll på sidan. Det kan både röra sig om information och om material som är aktuellt just nu.

SKA-modellen

För att kunna driva ett tydligt kvalitets- och utvecklingsarbete är det av stor vikt att arbetet är systematiskt och sammanhängande. I Svedala arbetar vi efter en modell som vi kallar för SKA (systematiskt kvalitetsarbete).  Med utgångspunkt i det övergripande syftet med verksamheten att alla ska lyckas och Utbildnings  verksamhetsidé följs fyra så kallade SKA-områden upp genom samtal och dokumentation med respektive förskolechef: ledarskap, synligt lärande, höga förväntningar och inkludering.

Gemensam SKA-modell för förskolans verksamhet

Under våren 2015 har Utbildning tillsammans med förskolechefer och genom arbete och erfarenheter gjorda i satsningar som Små barn lärande och PISA 2015, vidareutvecklat och förtydligat den övergripande SKA-modellen. Vi har också tagit fram en gemensam SKA-modell för förskolors verksamhet. I satsningen Små barns lärande har kommunens förskolor bland annat arbetat med frågeställningen: “Hur kan modeller för dokumentation av progression i barns lärande i relation till läroplanen konstrueras?”. Parallellt med detta har förskolans ledning utifrån så kallade missiv i PISA 2015, arbetat med frågan “Vad innebär att en förskola har lyckats?”. Arbetet synliggjorde behovet av att ta fram stöd för och tydliggöra kommunens övergripande SKA-modell för att bättre fånga förskolans verksamhet samt ett behov av att ta ett gemensamt grepp för att bygga en verksamhet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I augusti 2015 introducerar vi den gemensamma SKA-modellen för förskolans verksamhet, där kärnämnen i förskolan och educare kommer att lyftas fram och bli centrala begrepp.

I arbetet med att ta fram en gemensam SKA-modell för förskolornas verksamhet behövde vi hitta en modell för att kunna få syn på verksamheternas resultat. En grupp som bestod av Michael Rystad (förvaltning), Marie-Louise Enochsson (förskolechef), Sefika Mehmet (förskollärare), Susan Henriksson (förskollärare) fick i uppdrag att ta fram ett stöd för detta inom målklustret matematik. Arbetet återkopplades till förskolans ledningsgrupp under processen.

Den 11 februari 2014 presenterades stödmaterialet för matematikhandledarnas nätverk och handledarna fick i uppgift att använda materialet för att kartlägga en barngrupps kunnande utifrån strävansmålen i matematik. Den 18 mars redovisades resultatet av utprovningen i matematikhandledarnas nätverk och materialet utvärderades och återkopplades till förskolans ledning.

Implementering av SKA-modell

Hösten 2015 påbörjas ett implementeringsarbete med SKA-modellen för att utveckla likvärdighet, effektiv resultatuppföljning och ett undersökande och kunskapsbildande arbete med syfte att utveckla profession och verksamhet. Modellen utgår från professor Helen Timperleys forskning om undersökande och kunskapsbildande cykler för professionellt lärande.

timperley

SKA-process i förskolan

VAD

  1. Prioriterade strävansmål fastslås av förskolechef:
    Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla?
  1. Nuläge beskrivs utifrån strävansmål och ”Kärnämnen i förskolan” (Bruce, Riddersporre):
    – Vilka kompetenser, färdigheter och förmågor uppvisar barnen i den verksamhet de befinner sig i och vilka behöver vi utveckla?
    – Vilka faktorer i deras lärmiljö påverkar barnens kunnande?

VART

  1. Målbild för arbetet beskrivs utifrån strävansmål och ”Kärnämnen i förskolan” (Bruce, Riddersporre):
    Vilket förändrat kunnande förväntar vi att barnens ska uppvisa efter genomförd process?
    – Vilken ny förmåga/kapacitet förväntar vi oss att verksamheten ska uppvisa efter genomförd process? 

HUR

  1. Kompetensbehov – Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som pedagoger utveckla för att tillgodose barnens behov?
  1. Tillvägagångssätt – Hur fördjupar och förfinar vi våra professionella färdigheter, utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, så att barnen får nya erfarenheter av lärande?

RESULTAT

  1. Delutvärdering– Vilket förändrat kunnande uppvisar barnen nu i den verksamhet de befinner sig i? Behöver vi förändra något i vårt tillvägagångssätt?
  1. Resultat, analys, slutsatser – Vilken effekt har vårt agerande haft på våra barns resultat?

Ta del av Dokumentationsmall för SKA-processen i förskolan. Läs mer om SKA-modellen 

Introduktionstider

I augusti kommer Annika Kraft, biträdande utbildningschef, och Michael Rystad, utvecklingsstrateg, att presentera och introducera verksamheterna i SKA-arbetet.

  • 17 aug, kl16-17 Tegelbruket, Kristina E
  • 18 aug, kl17-18 Erlandsdal, Lena L
  • 19 aug, kl17-18 Frejaparken, Thomas S
  • 20 aug, kl17-18 Bara och Klågerups förskolor, Laila P
  • 31 aug, kl16.15-17.15 Floraparken, Anette Lind

Presentationen som PDF

Gemensam fortbildning

Under hösten kommer samtliga förskollärare att läsa och arbeta med Bim Riddersporres och Barbro Bruces bok Kärnämnen i förskolan och den 21 oktober föreläser Bim Riddersporre för samtliga förskolor om kärnämnen i förskolan. Föreläsningen syftar till att gå djupare i arbetet med kärnämnen i förskolan och kommer att lägga fokus på vilka konsekvenser som kärnämnen i förskolan får för verksamheten.

  • 21 okt, 16-18.30, Naverlönnskolans matsal

Stöd för implementering

Stöd för implementeringen ges både på ledningsnivå i förskolans ledningsgrupp och i verksamhet. Som stöd för verksamhetens implementeringsarbete finns det material som tagits fram av ”resultat i förskolan”-gruppen (se Gemensam SKA-modell för förskolans verksamhet) samt lärmoduler för att arbeta med kärnämnen i förskolan:

Resultat i förskolan

Ta del av stödmaterial för att få syn på resultat i förskolan. I materialet kan du dels läsa om den process som lett fram till materialets tillblivelse och dels ta del av det stödmaterial som tagits fram. Längst ner på sidan finner du stöd för att diskutera och prova på att använda det resultat som synliggjorts i utprovningen. Hur kan vi använda strävansmålen för att få syn på förändrat kunnande hos barnen i verksamheten?

Kärnämnen i förskolan

Ta del av ett studiepaket i form av en lärmodul bestående av fyra delar för att introducera och arbeta med kärnämnen i förskolan: introduktion, forskningsöverblick, kärnämnen i förskolan och att arbeta med kärnämnen i förskolan.

Syftet med lärmodulen Kärnämnen i förskolan är att introducera och implementera kärnämnen i förskolan som gemensam vetenskaplig grund för det systematiska kvalitetsarbetet i Svedalas förskolor. Varje lärmodul består av fyra moment:

Moment A – individuell förberedelse (teori/input)
Moment B – Kollegialt arbete (diskussion och planering)
Moment C – aktivitet (genomförande)
Moment D – gemensam uppföljning (återkoppling, erfarenhetsutbyte, slutsatser)

Kontaktpersoner

Inlägget KvUtiS förskola dök först upp på KvUtiS Förskola.

Viewing all 55 articles
Browse latest View live